gudda

Japp, nu har det hänt, nu är det jullov. Det var segt men äntligen. Hösten har ju varit som ett långt dragspel. Jag vet inte varför jag känner så men det kan ha med att göra att det är struligt på jobbet med en omvälvande omorganisation. Efter årsskiftet vet man inte riktigt var man står men det ger sig väl, löns inte oroa sig för det.

Klapparna är klara och granen lyser grann. Allt är väl förberett inför julen och jag känner inte den minsta stress för det.

Gruset i bägaren är ju att L-E åkte in akut på lassa i måndagskväll. Han har varit dålig i sex veckor och nu orkade han inte längre. Han var i så dåligt skick att han nog skulle ha haft ambulans in på akuten men här ringer man inte ambulans om man är kontaktbar, man ringer Jan-Öves.
Nåväl nu har han då fått komma från IVA till avd. på medicin. Hoppas bara att dom hittar lösningen på hans dilemma och att han snart är på benen igen. Läkaren trodde han skulle få komma hem på fredag men L-E är lite skeptisk.
Han var ju på vårdcentralen i Norsjö för en dryg vecka sen men där träffa han bara en pensionerad halvdan läkare som redan skrivit ut medicin innan han ens släppte in L-E. Lyssna på hjärta, lungor o titta i hals sa att medicin redan var på apoteket, nästa. Att det i sån spariver inte ens tas några prover som helst är rena skandalen. Om det gjorts riktigt så kanske det sparats minst en vecka av lidande och även kanske sjukhusvistelse. Hur som helst är han på bättringsvägen men det kommer att ta tid.
Isor, vår hund, söker o saknar husse han åxå. Han är ju van att husse är hemma hos honom hela dagarna. Tur vi har extra husse o matte, Jan-Oves, som ser till honom på dagarna när matte måste jobba. Nu då det snöat i veckan så har det varit renskottat då jag kommit hem från jobbet, ingen gårdstomte utan Jan-Oves. Bättre grannar kan ingen ha, så innerligen tacksam att dom finns.

Har börjat värma upp sovstugan, dit vi är hänvisade att sova under julhelgen. Det kan nog vara rätt skönt att dra sig tillbaka till. Det är i alla fall skönt att barnen med familjer kommer hem

December, nu går det jättefort till jul. Varför ska det vara så mycket ångest inför jul, åtminstonde för oss kvinnor. Vi ska hinna så mycke. Är det igentligen så viktigt? Städa, baka, köpa julklappar, laga en massa mat, dessutom jobba, dom flesta heltid!
Kanske blir det lite bättre ju äldre man blir, man kan ju alltid skylla på åldern.
Jag har då insett att det löns int. Lite ångest har man väl inför julklappsinköpen. Vad ska man köpa?
Samtidigt så tror jag att mina nära och kära är tacksamma för det dom får, dom är inte så bortskämda.

Har gjort det mesta nu, bakat det lilla jag skulle i år så nu är det bara maten kvar och det tycker jag inte är nån börda.

Vi har riggat ute med ljus som vi alltid brukar, L-E tycker att jag alltid utökar det för varje år och han kan ju ha rätt i det. Han har då i alla fall fått ihop allt elektriskt, det är en prestation bara det.
På tal om jobbet så är man så less man kan spy. Mörkt när man åker och mörkt när man kommer hem, smetut åxå.
Jakten på studietimmarna håller på att göra mej galen, ingen arbetsglädje här inte. Längtar bara till jullov men då ska man ju gruva sig för att börja om efter trettondan. Nu ha jag klagat nog.

Spröjsen på fönstrena har vi då inte heller fått på plats men nu kan det då spela roll till efter jul. Det var inte klagat klart.

Ha varit och köpt present till Betty idag, hon fyller ju hela tre år på onsdag, den sjunde december, samma dag som Åsas bästa kompis, kul va. Tyvärr kan vi inte åka ner till Burran på onsdagskväll för jag jobbar kväll då men vi kanske kan åka ner på söndag.
Nu ska jag bara njuta av kvällen som återstår, ha det gott all där ute/gudda