gudda

Ni som förväntar er att läsa nya blogginlägg varje dag blir nog besvikna men jag gör så gott jag kan. Förra gången jag skrev längtade ju jag till älgjakt med broder Erland men det vart att sitta med broder Ingemar för Erland fick ett pass som var så långt att gå till och det kan bli problem för mina korta tjocka ben. Att sitta med Ingemar var ju då rakt inga problem. Första älgjaktsdagen blev inte som någon i vårt jaktlag kunnat förutspå. En av jaktkamraterna gick tyvärr bort. Han dog på sitt älgpass i den tidiga gryningstimmen strax efter klockan fem. Den dagen blev det ingen jakt utan en stilla samling och tid för eftertanke. På fredan var det dax att följa ut på jakt igen och då satt jag åxå med Ingemar och vi hade det riktigt trevligt. Inga ålgar vart skjutna den dan, typiskt, men dan efter då jag inte föjde med då sköt dom minsann flera stycken. Jag får väl skriva ihop en historia ändå. Har inte börjat med den än men det blir. Förra veckan hade vi fönstermontörerna här så vi flyttade till stugan för att inte vara ivägen. Det vart lite sågspån överallt om man så säger. Nu är det i det närmaste klart så man får städa, putsa och hänga tillbaks gardiner, lampor och allt krafs. Det har ju varit nerplockat sen i mars så lite less är man. I lördags var vi och Pär och barnen, Frida jobba, till Lule för att fira storkillen, Sixten, som fyllde hela ett år. Ja, det vart ju en liten uppdatering men nu måste jag nog ta tag i älghistorieskrivningen så jägarna inte behöver vänta så länge på årets läsning./gudda